Hur kan det komma sig att så många hamnar i ekorrhjulet i en relation? Att var och en går på varsitt håll utan att göra något åt situationen? Att passionen försvinner och var och en bara ägnar sig åt sina egna intressen? Eller går och surar?
Ja du, jag anser att vi människor i grund och botten är egoister. Detta är en kamp vi alltid måste kämpa; att inte ta den lätta vägen utan istället den rätta vägen. Att istället för att sätta sig själv främst, släppa på det och sätta den andra först.
Båda könen behöver lära av varandra (ja två kön ja). Som jag ser på det har vi våra svagheter. För att generalisera är det kvinnliga könets svaghet behovet av kontroll över situationen och männens svaghet är lathet. Kan kvinnan släppa kontrollen och ge passionen rum och mannen ta sitt ansvar och vara man (det betyder inte att betala alla räkningar; det är inte ansvar, det är utnyttjande).
Jag tror att det finns olika sorters kärlek. För att en kärleksrelation ska fungera i ett förhållande (då menar jag inte relation mellan syskon givetvis) behövs det sex. Har man inte sex går man över till en annan sorts relation, en vänskapskärleksrelation. Det går ju alldeles utmärkt egentligen. Dock anser jag det vara respektlöst om parterna inte är överens om att avstå från sex. Ja till och med kärlekslöst. Min inställning är att alltid vara redo. Och det är bra för det finns så många andra fördelar med sex som att hålla depression stången exempelvis.
Något som verkligen förstör är när den ena parten lider av svagheten att behöva uppmärksamhet. Det leder till en flirtig attityd som skadar den parten du är tillsammans med.
För att rädda ett förhållande som inte är bra krävs ärlighet. Sätt er ner och diskutera igenom vad det är som inte fungerar. Det är inte lätt och en utgångspunkt för detta är givetvis: Älskar jag fortfarande min partner? Kan ni båda svara ja på den är det bara att börja snacka. Och då menar jag inte att skylla på den andre utan att se till sig själv. Varför tänker jag som jag gör? Varför säger jag som jag gör? Går det tillbaka till min barndom? Är det en bristande relation med min pappa? Blev jag mobbad eller utsatt för andra övergrepp?
Ett förslag är flytta isär tillfälligt för att kunna fundera igenom situationen. Börja dejta igen och se vad som är så bra med andre. Vara förutsättningslös.
Mer kommer om relationer.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar