Mer än någonsin är det aktuellt med religion. I tider då
konflikter mellan olika trosriktningar och olika religioner ökar. Och då vissa
religioner vill ha mer inflytande. Och helst sätta dagordningen för vad som ska
gälla.
Många vill ha det till, speciellt i ateistiska landet
Sverige, att det är religionen som startar krigen. Vidare menas det att om bara
religionerna försvann skulle det bli fred. Denna slutsats anser jag vara helt
felaktig. Givetvis, om vi förutsättningslöst jämför olika religioner så finns
det vissa som är bättre och vissa som är sämre. Hur och varför går jag inte in
på här, det krävs djupare insikt och djupare förklaring för att kunna förstå
det.
Men visst är religion opium för folket i många stycken. Det
kan i sammanhang det utnyttjas av människor med egna agendor vara så. Men det
handlar mer om när religion blir en del av makten. Ibland kan det vara positivt
och ibland kan det var negativt.
Religion föder maktstrukturer som utnyttjas av giriga
människor och det leder ingenstans.
Grunden för mitt liv är inte kristendomen utan Guds kärlek.
Det handlar inte om vilka regler som efterlevs. Det handlar om Gud. Hans kärlek
till oss är det centrala, inte religionen. Religionen har inte skapats av Gud
utan det är människors försök att nå till Honom. Och det är fåfängt att ens
försöka. Vi kan inte påverka vad som Gud ska tänka eller hans planer för oss.
Endast Hans kärlek kan ge oss liv. Och det är inte den mesiga kärlek som
innebär accepterande av än det ena, än det andra. Det är djupare än så.
God Bless!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar